Virala skönhetstrender – vad säger forskningen?
Hälsotrender som fyller flödena i sociala medier
De flesta har någon gång snubblat över en viral skönhetstrend på sociala medier. På senare tid har bland annat vibrationsplattor, LED-masker och isbad för ansiktet synts till i flödena. Dessa skönhetsmetoder sägs kunna ha goda effekter på hälsan och huden. Här reder vi ut hur dessa metoder faktiskt fungerar.
Vibrationsplattan har återigen fått ett uppsving och träningsformen trendar på sociala medier. Det talas om allt från viktminskning och ökad muskelmassa till förbättrad lymfcirkulation. Och det senare kanske är det som har fått mest uppmärksamhet på sociala medier. Lymfsystemet brukar beskrivas som kroppens reningsverk. En av dess funktioner är att transportera bort överflödig vätska och slaggprodukter, vilket i sin tur kan bidra till att minska svullnader. Vibrationsplattan marknadsförs som en metod som kan hjälpa till att stimulera just lymfcirkulationens kraft.
Wim Grooten, professor i fysioterapi, menar däremot att vibrationsplattan inte fyller någon större funktion för de som har hälsan i behåll. Han förklarar att vardagsmotion räcker långt för att stimulera cirkulationen:
– Om vi pratar om de unga och friska, har de absolut ingen nytta av vibrationsplattan för de har redan ett fungerande lymfsystem.
Han fortsätter:
– Om man går upp för en trappa exempelvis, då får man tillräckligt mycket muskelaktivitet som kan stimulera lymfsystemet att pumpa upp vätskan som finns i vävnaden och få den tillbaka i blodomloppet.
Trots det marknadsförs vibrationsplattan som ett sätt att sätta fart på lymfsystemet. Men enligt Wim Grooten har kopplingarna mellan vibrationsplattan och lymfsystemet inte undersökts tillräckligt för att ha vetenskapliga belägg.
– Det finns en biologisk idé om att vibrationer kan öka cirkulationen. Men det finns ingen forskning som har kollat på själva lymfflödet på friska personer.
De studier som finns är begränsade till exempelvis bröstcancerpatienter som har fått lymfkörtlarna bortopererade. Men då har patienterna fått vibrationsterapi på ett annat sätt.
– De lymfstudier som finns, har gjorts på personer med jättedåligt lymfflöde. Då har de satt på vibrationer på armen och då har man sett att lymfsystemet kommit igång igen. Men det är då ett helt skadat och dåligt fungerande lymfsystem.
Vidare tror han att det bara är en tidsfråga innan vibrationsplattan hamnar under sängen och dammar. Så frågan är, är det värt att lägga ner pengar på en vibrationsplatta om man har hälsan i behåll?
– Nej, det är bortkastade pengar, säger han och skrattar till.
En annan skönhetstrend som har fått stort genomslag är LED-maskerna. Jämnare hudton, fastare hy och stimulerad kollagenproduktion är några av de effekter som lyfts fram i marknadsföringen. Lykke Barck, dermatolog och överläkare på Sahlgrenska, hjälper till att reda ut hur det fungerar.
– Det finns visst vetenskapligt stöd för att vissa typer av LED-ljus kan påverka huden. Då pratar man främst om effekter som att det kan dämpa inflammation, stimulera sårläkning och i viss mån stimulera kollagenproduktionen, säger Lykke Barck.
Hon förklarar att det finns olika typer av ljus för olika ändamål. Rött och nära infrarött ljus kopplas till antiinflammatoriska effekter och stimulering av kollagenproduktionen, medan blått ljus främst används vid akne.
– Det blå ljuset påverkar Cutibacterium acnes, bakterien som är kopplad till akne, mer direkt, medan det röda ljuset verkar mer antiinflammatoriskt. Evidensen är generellt något starkare för aknebehandling än för effekter på kollagen och hudstruktur.
Hon fortsätter:
– När det gäller kollagen och förbättrad hudstruktur, som fina linjer, kan vissa uppleva en viss effekt. Men det handlar inte om några dramatiska förändringar eller ett tydligt ”lyft”.
Vad som är viktigt att ha i åtanke är att forskningsläget fortfarande är relativt begränsat. Enligt Barck efterfrågas fler större och oberoende studier av hög kvalitet. Flera av de studier som finns är dessutom industrifinansierade. Hon betonar även att LED-masker som används på hudvårdssalonger inte nödvändigtvis är jämförbara med de som säljs direkt till konsumenterna.
– Professionella behandlingar har ofta något högre och mer kontrollerad ljusintensitet. Det krävs rätt typ av ljus, alltså rätt våglängd och styrka, för att få effekt. Därför kan kvaliteten skilja sig mycket mellan olika produkter, och det kan vara klokt att göra lite research innan man köper något, säger hon.
Face yoga, gua sha och isbad för ansiktet är enklare metoder som har fått uppmärksamhet i skönhetsvärlden. Här talas det om ökad lyster, anti-ageing effekter och minskad svullnad. En metod som fått fäste är kyla i olika former – allt från isbad för ansiktet till så kallade icerollers. Lykke Barck förklarar hur kyla fungerar på huden.
– Svullnad kan minska tillfälligt genom att blodkärlen drar ihop sig och då kan huden upplevas som något fastare. Kyla kan också dämpa rodnad och irritation tillfälligt. Däremot finns det begränsat stöd för några långsiktiga fördelar, säger hon.
Även gua sha brukar lyftas fram som en metod för att minska svullnad och stimulera cirkulationen. Enligt Barck handlar gua sha i grunden om massage, vilket kan påverka blodcirkulationen och samtidigt bidra till avslappning och välbefinnande.
– Man ska inte underskatta avslappning. Om man är spänd i ansiktsmuskulaturen kan massage säkert göra att man känner sig mer avslappnad. Men det finns inget tydligt stöd för att ansiktskonturerna förändras permanent, betonar hon.
I likhet med gua sha sägs face yoga bland annat kunna bidra till att strama upp huden och ge ett mer definierat utseende. Men enligt Barck är forskningsstödet för att det ska ha anti-ageing effekter begränsat.
– Man kan säkert uppleva minskad spänning och det kan fungera stressreducerande, lite som vanlig yoga. Men de synliga förändringarna är sannolikt ganska begränsade.
Men varför upplever många att metoderna fungerar? En del av svaret kan ligga i hur egenvårdsrutiner påverkar känslan av välbefinnande.
– Inom hudvård och egenvård spelar förväntningar och välmående ofta en roll för hur man upplever resultaten. Det handlar sällan om några dramatiska effekter, men många kan må bra av att ägna tid åt sig själva, vilket i sig kan bidra till minskad stress och avslappning, säger hon.
Avslutningsvis uppmanar Barck till ett kritiskt förhållningssätt till virala skönhetstrender. Hon menar att det är viktigt att fundera över vem som står bakom påståendena, om resultaten faktiskt stöds av forskning och hur realistiska effekterna som visas egentligen är.
– Man får tänka lite kritiskt och fråga sig: Är det rimligt? Är effekten tillfällig eller långsiktig? Kan det vara filter eller ljussättning? Och var kommer informationen ifrån? Man ska kanske inte tro på allting direkt innan man lägger tid och pengar på sådana här grejer, avslutar hon.