Nätmobbning blir allt vanligare – ”aldrig riktigt ett break”
När skoldagen är över fortsätter mobbningen ofta på nätet. En rapport från Stiftelsen Friends visar att 14 procent av barn i grundskolan utsattes för mobbning under 2025. Samtidigt har mängden nätmobbning fördubblats på bara några år.
– Man blir konstant påmind om det, barn kan vara så elaka när det kommer till skärmarna, säger grundskolläraren Adriana Eriksson.
Tre barn i varje grundskoleklass utsattes för någon form av mobbning under 2025, det visar Stiftelsen Friends rapport. Samtidigt växer nätmobbningen, en utveckling som gör det allt svårare för utsatta elever att känna sig trygga, även efter skoltid.
Den vanligaste formen av mobbning är fortfarande verbala kränkningar i skolan, fyra av tio elever som uppger att de blivit mobbade säger att de utsatts för elaka kommentarer, hån eller förolämpningar i skolmiljön. Men kränkningarna stannar inte längre där. Drygt var femte elev som utsatts för mobbning uppger att de också blivit verbalt kränkta online.
– Jag tycker att mobbning har förändrats under de nio år jag varit lärare. Innan skedde mobbningen på plats i skolan, men nu känns det som att allt sker på sociala medier. Blir man mobbad får man aldrig riktigt ett break från det, säger grundskolläraren Adriana Eriksson.
Kränkningar följer med hem
Tidigare kunde många elever åtminstone få en paus från kränkningarna när de lämnade skolan för dagen. I dag fortsätter konflikter och trakasserier i mobiltelefoner och sociala medier på kvällar, helger och lov. Det är också en av anledningarna till att nätmobbning ofta blir särskilt svår att upptäcka och stoppa. Bakom en skärm är det lättare att skriva saker man kanske aldrig hade sagt ansikte mot ansikte.
– Alla vuxna måste vara medvetna om vad som händer i telefonerna. Så som det ser ut i dag måste man hålla koll på det, säger Adriana Eriksson.
Vuxenvärlden sviker dem
Samtidigt visar Friends rapport att många elever känner att vuxenvärlden sviker dem. Hälften av de barn som utsätts för mobbning upplever att ingen vuxen i skolan bryr sig om deras situation. Sex av tio menar också att skolpersonalen inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna. Trots det betonar Adriana Eriksson vikten av att våga prata om problemen innan de växer sig större.
– Att våga prata om det och att våga vara transparent i sin kommunikation är väldigt viktigt. Hitta någon vuxen eller kompis som du kan berätta det för, säger hon.
Statistik från Friends elevenkäter visar att 25 procent av elever i mellanstadiet och 31 procent av eleverna i högstadiet uppger att de blivit utsatta för kränkningar på nätet. Enligt Statens medieråd har 18 procent av unga mellan 13 och 16 år utsatts för någon form av nätmobbning, vilket är en fördubbling sedan 2016.
Skolans ansvar när mobbning upptäcks
På Adriana Erikssons skola finns en tydlig handlingsplan när mobbning upptäcks. Händelser kartläggs, elevhälsoteamet kopplas in och samtal hålls med de berörda eleverna. Även vårdnadshavare informeras tidigt i processen.
– Alla skolor ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jag tror dock att det ser olika ut på olika skolor och att det kan skilja sig lite från lärare till lärare hur det hanteras, säger hon.
Hon menar att samarbetet mellan skola och hem är avgörande för att kunna hjälpa elever som far illa. Samtidigt är nätmobbning svårare att upptäcka än kränkningar som sker öppet i korridorer och klassrum.
– Vi måste vara bra på att släcka de små bränderna innan det börjar urarta, men mycket kommer inte till våra öron över huvud taget eftersom det sker på skärmarna, säger Adriana Eriksson.